i bland känns allt för mycket. eller att man är för mycket och det andra för litet. för litet för att förstå vad man menar, för litet för att lyssna, för litet för att bry sig, för litet för att orka bry sig... finns jag finns jag inte? finns gör jag nog men som ett moment man inte vill ha. inte vill se inte vill veta av. är det så? det känns så. ingen svarar vad man gör inget händer. man är som en fluga som man vill slå ihjäl, fläcka sönder, bi av med.